Shark Bay Tur-och-Retur

Dryga 220 mil, regn i en annars garanterad solort, bilproblem och ingen mottagning = grymt dålig karma, men skoj var det!

Då vi närmade oss lov från skolan bestämde vi oss för att dra norrut, närmare 87 mil norrut och till Denham i Shark Bay. Gänget som drog iväg var Hastings + Bennet, med andra ord CA, Karin, Matte, Dennis, Takin, Sam och jag. Bilarna packades lätta med endast det viktigaste och ca 7.30 lämnade vi Perth och Scarborough bakom oss.

Allt började så bra, mil efter mil kördes och timmarna bara försvann. Allt gick nästan för bra till ca 90 mil körda, då en utav bilarna vart lite överhettad. Som tur är stannade första trucken och inspekterade bilen och gav en mängd olika utlåtande om orsaken. Efter en dryga 30 minuters velande och funderande drog Betty till närmsta stad (10 mil) och inhandlade Coolant och olja. Kvar satt vi andra i bilen och 3 timmar senare efter många diskussioner om det ena och det andra lyste ett par välkända billyktor upp kvällsmörkret. 20 minuter senare var vi på åter alla med två bilar på vägen med endast 30 mil kvar - dock endast i 70 km/h! Men vad gör det när man inte har någon tid att passa och ett knippe goda vänner. Någongång efter midnatt anlände vi till vårat mål - ca 130 mil stod mätaren på och 18 timmar hade gått sedan vi lämnade hemmet.

Dagen efter skulle spenderas i solen, vilket gick käpp rätt i och med att solsäkra Denham hade beställt regn. Vi hann i alla fall att åka till Monkey Mia för att kolla på delfiner, men eftersom de bara kommer in på morgonen så fanns där inga att se. Åter till Denham, köpa öl och mat och bara ta det lugnt på hostallet. Dagen spenderades alltså i stället av att dricka lite öl, äta mat och bara ta det lugnt.

Dagen efter gick vi upp i tid då vi ville se delfinerna innan vi drog åter hem. CA var mest förväntansfull av oss alla så 7.00 ringde klockan för avfärd åter till Monkey Mia. Väl där fick vi faktiskt se dessa delfiner ligga precis vid strandkanten väntandes på mat. Ganska coolt att vissa av delfinerna har kommit in i 30 års tid för en måltid.

Resan hem gick smärtfritt. Vi hann med att stanna i Geraldton för lunch (där mobiltelefonerna fungerade för första gången), leka"man-säger-en-musikartist-så-ska-personen-
efter-komma-på-en-artist-på-bokstaven-personen-dessförinnans-artist-slutade-på (Kiss-Stonesour-Rage Against the Machine...ni fattar.) samt fundera över frågor som "Hur många Sverige får plats i WA?, hur många länder i Europa är större än Sverige?, hur stort är Kiruna?" men även hur nästa resa skulle planeras.

Väl hemma i Scarborough väntar, tyvärr, studier och jobb. Några dagar är kvar på lovet och de ska nog spenderas väl i form utav plugg. Trots lite missöden och dåligt väder så var resan skoj. Ibland är det bara skönt att komma bort för en stund. Bilder nedan är bara diverse tagna under resan, förhoppningsvis bidrar CA med lite bilder också. Märk även kängurun som bodde på hostallet där även vi bodde. Bob hette han efter Bob Marley...hade något med gräs att göra tror jag.