Vänstertrafik

Den 24 nästa vecka infinner sig en 91:a vid namn Ugly Betty till Stanley Street; Betty är en vit Toyota Corolla som beskrivs av dess förra ägare som, pålitlig men ful. Det estetiska kan man ha överseende med, då dess funktion fylls av dess pålitlighet och framfart med uppgiften att ta mig till skolan, gymmet, fotbollsträningarna och kanske en roadtrip till whatever någon gång. Nej, bilen i sig är egentligen inte det som oroar mig, det ska bli en ära att bli förstagångs- bilägare och Ugglan Bettan kommer att bli en efterlängtat protes till mitt fysiska; det som verkligen känns spinechillin är vänstertrafiken. Igår ordnade jag ett Australiensiskt körkort, och med det överfört så är det bara hoppas på att jag nu tar till vänster i rondellen; det kommer verkligen att kännas vansinnigt. Lyckligtvis är bilen automatväxlad vilket tar degraderar en del av prestationen, men forfarande blir det en fråga om liv och död.

Skämt o sido, idag är det Nasjonaldagen den 17.a och kvällen bjuder på Pink Russian, förkylningsté och dans med fulla norrbaggar. En återblick slash lägesrapport levereras någon gång under morgondagen.

Till dess, Akkurat eller nått.